Snö!

Det första man möts av när man kommer hem till New York är SNÖ!!!!

Den tappade räkmackan!

Jag tittade på en intressant debatt på SVT om ifall Sverige borde förstatliga bilindustrin. Detta är knappast något specifikt svenskt just nu, diskussionen finns i hela västvärlden. Även här i USA.

Den svenska arbetarrörelsens slutsats är:

1. Svenska arbetare är bäst i världen.
2. Svenska bilar är bäst i världen. (enligt vilket kriterium?)
3. Svenska arbetare är under inga som helst omständigheter överbetalda.

Man ignorerar fullständigt tidigare exempel på förstatligade företag i andra länder, att Indien, Kina, Sovjet mfl. misslyckats med sina statliga bilföretag är irrelevant eftersom svenska arbetare är bäst i världen. Jag tror att det djupt i hela arbetarrörelsen finns en tro att fattiga länders invånare är fattiga för att de är idioter. Att historia och politik inte ligger bakom det västerländska försprånget. Att västerländska arbetar faktiskt förtjänar 20 till 30 ggr högre lön än en indier eller kines.

Egentligen kan man diskutera ideologi hur mycket man vill. Världens resurser är begränsade, odlingsmark, energitillgång osv. Västvärldens invånare använder idag 80% av världens resurser tack vare sina höga löner. Om man förväntar sig att löneskillnaderna jämnas ut, så kan västvärldens invånare räkna med en försämrad levnadsstandard. Naturligtvis kan teknikutveckling och dylikt förändra eller lindra situationen. Men arbetarrörelsens medlemmar skall nog akta sig för att tro att de har förtjänat sin levnadsstandard och att de klarar av en central planerad kommando ekonomi bättre än vad Indien, Kina eller Sovjet Unionen gjorde.

Halal-TV och Svensk integration.

Har lite smått följt debatten om Halal-TV i svenska tidningar, men inte sett programmet förrän nu. Det mesta har nog sagts, och personligen har jag svårt för den sortens kompromisslöshet i mötet med andra kulturer som programledarna visar. Men nog om det, den sidan av saken kan ni nog hitta lite varstans.

Vad dessa programledare egentligen representerar är den typen av kulturell samlevnad som är mycket ovanlig i Europa. Däremot ser man det ofta i USA, i England eller i Indien. Indien med sin separata religiösa family law är förmodligen det land i världen som gått längst i den här formen av multikulturalism. Detta är motsatsen till den franska assimilationen, som i grund och botten är väldigt lik den svenska integrationen. Här i Brooklyn bor det ultraortodoxa hasidiska judar i grannkvarteret, och medans de flesta i denna promiskuösa stad skulle provoceras av deras religiösa konservatism, deras i ögonfallande ojämnställdhet mellan könen eller deras oförblommerade överlägsenhet i mötet med det omgivande samhället så är de en självklar del av stadsbilden och inget någon skulle ifrågasätta. Detta är mer eller mindre oproblematiskt i länder som USA och Indien som alltid varit multietniska, alla är medvetna om friktionerna, men ingen ifrågasätter att de finns, det är så ett samhälle ser ut. Men i etniskt homogena Europa ses majoritets kulturen som en norm alla borde sträva efter att anpassa sig till, programledarna i Halal TV går rakt emot denna föreställning, därför blir det också så provocerande eftersom de slår mot en av grundpelarna i det svenska samhället.

Om de har rätt eller fel är egentligen ointressant, det de kräver är en omöjlighet. När de i det senaste programmet intervjuar Jimmie Åkesson så förefaller den Sverigedemokratiska integrationspolitiken plötslig som grepp bar och skillnaden mellan assimilation eller för all del svensk integration och multikulturalism som tydlig. Jag är inte så säker på att svenskar kommer att lockas av det senare.

Eurocentrism

Jag har av förklarliga skäl alltid intresserat mig för hur Indien beskrivs i svenska medier och hur landet upplevs i det svenska samhället. När en händelse som den i Bombay inträffar så ger det naturligtvis en möjlighet att skärskåda rapporteringen, den vanliga dagliga rapporteringen av händelseförloppet var det inget fel på.

Men när det skulle sammanfattas och analyseras så främträdde den mest eurocentriska världsbild jag någonsin har varit med om. Det största övertrampet stod nog Björn Kumm och Sveriges Radio för i Godmorgon Världen, han kan även läsas här i DN.

Björn Kumm saknar tydligen all förmåga att analysera omvärlden från något annat håll än från sin europeiska postkoloniala vänsterståndpunkt. Han uppehåller sig endast kring USA, imperiet och kolonialismen. Problemet är bara att konflikten mellan hinduer och muslimer, i slutändan mellan Indien och Pakistan fanns långt innan USA ens existerade. Björn Kumm verkar fullständigt ha missat att Indien har drabbats av en terrorvåg under de senaste året, där 10 olika attentat kostat över 2000 personer livet. Attentat som tillskillnad från Björn Kumms 40 år för gamla tes knappast har varit riktade mot det amerikanska imperiet, utan mot det indiska civila samhället. Det samma gäller förövrigt flera av målen i Bombay som riktade sig mot tågstationer i staden. Dessutom jämför Björn Kumm händelsen med Columbine, en välplanerad attack utförd av 15 välbeväpnade män. Snacka om att bagatellisera en händelse som riskerar kasta två kärnvapen nationer i ett krig mot varandra.

En annan lika bisarr analys kom från Jan Hjärpe i Sydsvenskan, som inte kunde sluta uppehålla sig kring islamofobi, som om den indisk/pakistanska konflikten kan sättas in i en västeuropeisk mall om hur islam och muslimer upplevs. Ja t.o.m. en verklig indienkännare som Per Anderssons analys är ganska uppenbart huvudsakligen skriven för att svenskars bild av muslimer inte skall försämras, inte någonstans i sitt huvudinlägg nämner han en möjlig Pakistansk koppling, utan bara att olika hinduisiska sekundära kopplingar, som dessutom ömsom kan vara värd att beakta, ömsom är skrattretande idiotisk.

En annan sak som är intressant är hur uppenbart negativa många är till den indiska tillväxten, inget reportage kan göras om Indien utan att belysa den indiska fattigdomen, något liknande skulle aldrig göras om Kina. Att Per Andersson som skriver en blogg regelbundet om Indien tar upp fattigdomen i Indien är naturligt, men det blir ganska bisarrt när ett reportage om ett terrorattentat måste ackompanjeras med att förklara att förvissa människor är livet fattigt. Som att i slutändan har Indien värre problem och attentatet egentligen bara en bagatell.

Sen funderar jag på varför Bombay ständigt omnämns som Indiens mest västinfluerade stad, vad refereras då till? Jag kan komma på högst 2-3 städer i väst som är lika kosmopolitiska som Bombay. Staden är väl enligt alla konstens regler minst lika influerad av arabvärlden, varför kallas inte Bombay arabinfluerat? Indien har en lång historia av att vara influerat av utlandet, både från ostasien, arabvärlden och för all del Europa, i huvudsak britter och portugiser. Den brittiska kolonialismen har varit betydligt ytligare än den muslimska diton. Det verkar för Björn Kumm och hans vänstergelikar som att en riktig indisk stad endast skall bestå av tiggare och folk som bajsar på gatan, så att man kan skylla det hela på USA och imperiet.

Lyckligtvis förändras världen och Björn Kumm kan läggas på historiens koloniala skräphög, egentligen är han bara den andra sidan av myntet.

Hinduer mot muslimer eller Indien mot Pakistan.

Det är nog valet som den indiska regeringen brottas med, nästa år är det val i Indien och med tanke på att den Indien den senaste tiden har drabbats av ett 10 tal terrorattentat som kostat över 2000 personer livet så är kraven stora på den sittande regeringen att göra något mycket stora. Det har redan varit vedergällningsaktioner från hinduiskanationalister på muslimer, det är troligt att om den indiska regeringen inte gör något så kommer missnöjespolitiker att utnyttja ituationen och piska upp stämningen mellan muslimer och hinduer inom landet.

Jag tror att i slutändan har Manmohan Singh inget annat val än att gå i krig med Pakistan, det vore inte heller helt irrationellt. Den civila regeringen i Pakistan har knappast makten att ta hand om den pakistanska militären och säkerhetstjänsten, och därmed ej heller talibanerna, JeM och LeT. Det är inte otänkbart att amerikanerna också kommer fram till denna slutsats och att man därför tillsammans går in i Pakistan utan den pakistanka regeringens godkännande. Indien i Pakistanska Kashmir och USA i gränstrakterna mellan Afghanistan och Pakistan.

Man kan onekligen säga att Manmohan Sing är klämd mellan a rock or a hard place. Men vill han bibehåla stabiliteten i landet så måste han nog ge den indiska allänheten vad den vill ha, hämnd. Annars kommer Shiv Sena och RSS att utkräva hämnden åt dom.

The end is nigh?

När man snackar med kompisar hemma i Sverige så sägs det inte så mycket om finanskrisen, trots att turbulensen spridit sig så verkar det vara en uppfattning bland mina vänner i England och Sverige att det främst är ett amerikanskt problem. Men jag är inte så säker.

Mitt i all Obama hysteri så råder det en verklig oro. Det talas inte om långkonjuktur. Dåliga tider eller ens riktigt dåliga tider. Lite varstans sägs det att detta är något alldeles speciellt. En del snackar om Weimarrepublikens hyperinflation, andra om depressionens deflation. Ganska sansade människor snarare än de galenpannor som skrek om jordens undergång kring millenieskiftet.

I Sverige har jag förstått att mina vänners lägenheter har sjunkit i pris, här i USA finns det rena spökstäder då människor tvingats att flytta efter att ha blivit av med jobben. Vad de flesta ekonomer verkar överrens om här borta är dessutom att det är en tidsfråga innan Europa och resten av världen är i samma sits. Den värsta ekonomiska nergången i vår livstid, i alla nu levande människors livstid.

Jag brukar inte dras med i hysterier, men nu har jag hört detta upprepas såmånga gånger att jag börjat tro på det en smula. Vad betyder det egentligen, bara rikigt dåliga tider, eller blir det civil unrest, kanske krig som de värsta olyckskorparna kraxar om. Mest för att depressionen faktiskt slutade med ett världskrig.

Men tänk efter själva, vad är det som händer egentligen? Dotcom boomen var inget speciellt, en massa garageföretag som gick omkull, nu snackar vi om bolag som GM och Chrysler, jag har förstått att Volvo är rejält i trubbel. Flygbolagen ska vi inte tala om.

Varför är jag så orolig då? Ekonomiskt klarar jag mig, riktigt bra t.o.m. Blir det deflation är jag en vinnare eftersom jag hyr min lägenhet, saknar lån och har pengarna på banken. Blir det hyperinflation så är jag rökt såvida jag inte köper något som kan bevara värde, förslagsvis guld. Så lång allt gott.

Nej problemet är narare, vid svåra tider ska man bo nära släkten och familjen, hur fungerar det för en vagabond som mig, som dessutom saknar familjemedlemmar vid livet. Har inte tänkt på det innan, men lite otäckt är det allt. Mycket otäckt t.o.m. Eller så är det bara jag som överreagerar pga allt annat som hän i mitt liv de senaste åren. Vi får hoppas på det sista.

Det förvånar mig att ingen skriver den verkliga anledningen till krisen, att pengarna är slut. Riksbankerna har inga pengar = Bankerna har inga pengar = Ingen kan få kredit = Ekonomin avstannar och det blir deflation. Allt riksbankerna kan göra är att låta sedelpressarna gå och därmed låta inflationen stiga i taket, alternativt låta allt krascha. Det kommer att ta tid och det kommer att bli kaos.

Tills dess, lev billigt, äg så lite som möjligt och försök plocka åt dig lite guld.

Vem ska man lyssna på?

Vem ska man lyssna på i dessa kristider? Inom republikanska partiet finns en grupp libertarianer ledda av Ron Paul som förutspått den kommande finanskrisen i åratal. Hans ekonomiska rådgivare Peter Schiff har i åratal kallats dr. Doom för hans negativa analyser av USA:s ekonomi.

Det här är ett numera klassiskt klipp där Peter Schiff blir utskrattad på Fox News när han för två år sedan hävdade att bostadsmarknaden kommer att krascha.

De största kritikerna till George Bushs finanspolitik och kriget i Irak har faktiskt inte kommit från den demokratiska sidan, utan från libertarianerna inom det republikanska partiet.

Vad säger Peter Schiff idag? Jo att allt kommer att gå ännu mer åt helvete, att det blir hyperinflation, att amerikanska valutan om 4-5år i princip kommer att vara värdelös. Någonstans tror jag honom men ändå inte, kanske för att man inte riktigt kan förstå vad detta skulle innebära. Är det vi bevittnar nu en lika stor händelse som när Sovjet Union gick under?

Finns Blue Collar Conservatism?

En av de mest ihållande myterna i Sverige om amerikanska väljare, verkar vara myten om att arbetarklassen på landsbygden röstar på republikanerna. Nyligen stötte jag på den på en svensk blogg som utger sig för att vara konservativ.

Liberal elite?

Den verkar komma av Republikanernas slogan om the liberal elite, som begränsar sig till östkusten där jag bor. Nu skall jag inte utge mig för att vara expert på hur det ser ut i mellanvästern, men statistiska data pekar såvitt jag vet på att låginkomsttgare röstar på demokraterna och tvärtom. Dessutom verkar det vara en missuppfattning om att allt utanför New York, Boston och Los Angeles är landsbygd i svensk mening, norrländsk avfolkningsbygd. Tvärtom finns det gott om industristäder där man röstar på demokraterna.

För mig har den typiske amerikanske demokraten alltid varit som Dan Connor i Roseanne eller stålarbetarna i Deer Hunter.



Iowa

Making under $50,000/year: Obama 64, McCain 31
Making over $50,000/year: Obama 49, McCain 47

Missouri

Among voters making under $50,000/year: Obama 55, McCain 42
Among voters making more than $50,000/year: McCain 57, Obama 38

Börjar Dirty Sexy Money kännas Dirty?

Vi lämnar av allt att döma en period av lång ekonomisk uppgång bakom oss och har en lång lågkonjuktur framför oss. På många sätt har serierna speglat den tid som har varit Gossip Girl, Dirty Sexy Money, Privileged, Lipstick Jungle mfl. är alla en escapism in i de snuskigt rikas värld. Även om vissa karaktärer har varit allt annat än smickrande framställda så har det ändå upfattats som en eftersträvansvärd värld att leva i. Dirty Sexy Money har helt klar framställts som mer Sexy än Dirty.

I Entourage har kompisgänget som hittills åkt privatjets och kört omkring i lyxbilar plötsligt stött på tuffare tider, Vince har svårt att få roller, och gänget har börjat få ont om pengar. De bor inte längre i en strand tomt vid Malibu, utan förhållandevis sunkig lägenhet, samtidigt som Vince närmast har fått börja tigga efter jobb.

Är det en slump att detta händer nu, eller är det början på en ny serietrend? Kommer amerikanska TV-serier att sluta frossa i lyx och snarare framställa det som omoraliskt?

Det är över.

Hur kan man säga något annat?

Minority Mortage Meltdown

Man slutar aldrig förvånas över folks förmåga att läsa in precis det man vill se, idag är det våra stolta Minutemen och deras gelikar som kommit på den lysande iden att skylla den ekonomiska krisen på att banker lånat ut pengar till minoriteter.

Inte någonstans gör man en analys av statistiken som finns att till gå, som Stephen Bainbridge skriver:

When you look at the data, it’s true that minorities are slightly over-represented in the sub-prime mortgage market. Yet, whites (non-minorities) received 72.5% of subprime mortgages. Blacks got 16.2% of subprime mortgages, which isn’t all that different from the 12.4% of the general population that blacks comprise. The Hispanics about whom Malkin is so hysterical got only 6.2% of subprime mortgages, significantly less than their 14.8% of the general population.

När 80% (numera 90%) av USA's befolkning säger att landet går i fel riktning så innebär det inte nödvändigtvis att alla lutar åt Obama, det finns en hel del som tycker att Kreationism, Immigration och Abortfrågan är de viktigaste frågorna som finns och där Republikanerna blivit för mycket som Demokraterna. För dessa är Sarah Palin det självklara valet.

Det är intressant, eftersom just detta är en av de saker som gör att jag stöder David Cameron i UK och faktiskt kunde se förlåtande saker med Bush&Rove:

The goal is, everybody who wants to own a home has got a shot at doing so. The problem is we have what we call a homeownership gap in America. Three-quarters of Anglos own their homes, and yet less than 50 percent of African Americans and Hispanics own homes. … So I've set this goal for the country. We want 5.5 million more homeowners by 2010—million more minority homeowners by 2010.

En hedervärd föresats som tyvärr slarvades bort med ekonomiskt lättsinne på annat hålll.

Fram med yxan!

Jag har tdidgare nämnt att jag älskar TV-serier, som vanligt är hösten fylld med nya serier som jag brukar ägna helgmornar och vardagskvällar åt. Så här ågon vecka in i TV-säsongen är det dags att sålla.

Sons of Anarchy

Den verkar få ett bra mottagande runt om, men för mig är det ett alldeles för uppenbart försök att göra en Sopranos i MC-miljö, problemet blir då att man hela tiden sitter och jämför serien med Sopranos. Likadant har det varit med annars kritiker rosade Brotherhood som jag inte lyckats fastna för.

Terminator: The Sarah Connor Chronicles

För simpel, för oengagerad. Det finns en röd tråd genom storyn, men i stort är det ganska oengagerade fristående action avsnitt. Eftersom Terminator är en sån där gammal barndomsfilm så ville jag hemskt gärna gilla den och gav den chansen första säsongen, men nu får det vara nog.

90210

Visst, jag var nyfiken på hur det gått för Kelly, Donna, Steve, Brandon, Dylan mfl. Men det är uppenbart att dessa bara ska vara med i peiferin för att locka förra generationens 90210 tittare. Nostalgi faktorn är hög, men serien är lika präktig som för 15 år sedan och dagens tweenagers som mig föredrar Gossip Girl.

Heroes

Det som började så bra första säsongen har fullständigt ballat ut. Alla har Superkrafter, Alla verkar dessutom odödliga, dessutom kan en hel del av dom hoppa fram och tilbaka i tiden för att fixa til om något gått snett. Andra säsongen var bedrövlig och tredje verkar inte bli bättre.

Däremot fortsätter jag att titta på Fringe och True Blood,

Fringe har ärligt talat börjat ganska illa, men jag gillar stämningen i serien och inlednings scenerna har så här långt varit välgjorda och spännande, kan bara resten av avsnitten hålla samma klass någon gång så lovar det gott. JJ Abrahams som legat bakom Lost och Alias ligger bakom Fringe. Lost älskar jag numera, igen, efter att nästan ha gett upp serien under andra säsongen. Alias gillade jag, högst motvilligt eftersom det så uppenbart var skräp. Än så länge har Fringe varit mer Alias än Fringe, välgjort skräp helt enkelt. Men att det dessutom finns likheter med barndomsfavoriten X files, gör att jag precis som med Terminator ger det en säsong.

True Blood är en kritiker favorit, men jag undrar om det huvudakligen inte är för att allt som visas på HBO blir kritiker favoriter. Ofta med goda skäl, ska tilläggas. Men jag får inte riktigt grepp om True Blood, ska det vara komedi, en Vampyr Pastish eller spännande? Seiren är välgjord, men gränsar till att vara ganska fånig då och då. Eftersom det är HBO så fortsätter jag att titta, de brukar inte misslyckas.

Gamla favoriter jag fortsätter att titta på

Sista säsongen av favoritserien The Shield, hur ska det gå för Vic och Shane, hinner rättvisan ifatt dom. Detta är en serie som faktiskt blivit bättre och bättre för varje säsong. Nu handlar det dock mest om att knyta ihop trådarna och den stora frågan kommer Vic att hämnas på Shane? Jag har en känsla av att det här slutar illa.

House, jodå, inte minst för att de medicinska fallen är förvånansvärt trovärdiga.

Entourage och Gossip Girl, är väl vad man skulle kalla guilty pleasures. Lysande underhållning rakt igenom. Den vänder ut och in, in och ut på alla karaktärer. Karaktärerna är mer överdrivna än seriefigurer, vilket gör att man förlåter att allt som händer i serierna är fullständigt orimligt. Men framför allt är kanske lockelserna med serierna att man innerst inne skulle vilja leva som dom.

Palin är ingen idiot.

Hon är bara ointresserad av utrikespolitik och ekonomi. När hon debatterar frågor som ligger henne varmt om hjärtat så förefaller hon tvärtom vara en utmärkt debbatör.

Obama har vunnit!

Kanske är för att jag överhuvudtaget inte kan förstå att någon ska rösta på Republikanerna i det här valet.Men just nu känns det som att den spänning som upprätthålls i valet beror på att:

- Politiska kommentatorer vill att det ska vara jämnt, för att det är roligast så.
- Ingen vill komma med ett tvärsäkert uttalande ifall man har fel.
- Många tänker, kan USA verkligen få sin första färgade President. Är det möjligt!

För mig förefaller det som att man bara kan rösta Republikanskt om, man anser att abortfrågan, giftemål för homosexuella och kreationsim/evolution är de viktigaste frågorna USA står inför idag, alternativt aldrig över sin döda kropp skulle rösta på en svartman som dessutom har ett muslimskt klingande för, mellan och efternamn. Det sistnämnda skriver 5-6 procent av befolkningen under på enligt opinionsundersökningar. Det förstnämnda är viktigt för en ansenlig mängd av befolkningen även om de är i minoritet. Sen finns också det tredje alternativet att du till hör den procenten fabulöst välbärgade personer som har enormt mycket att vinna på en Republikansk President i Vita Huset.

Annars förefaller det för mig helt omöjligt att rösta på Republikanerna:

- 80% anser att landet har styrts i felriktning (detta var inan den ekonomiska krisen)
- Irak var ett misstag av närmast bibliska proportioner och de flesta håller med om det.
- Den ekonomiska krisen där de just nu populära lösningarna striden mot allt McCain stått för under sin politiska karriär.
- Sarah Palin är en katastrof, kan man lita på en President som tar sådana beslut?

Enligt samtliga kommentatorer var debatten mellan Obama och McCain jämn med knapp fördel till McCain, men enligt samtliga opinionsundersökningar så vann Obama överlägset. Anledningen är enkel, McCain har ingen trovärdig plattform för sin kandidatur, det spelar egentligen ingen roll hur bra retoriker han är, han kan inte vinna. Då spelar det mindre roll att McCain vinner debatter mot Obama, allt Obama måste göra är att inte framstå som fullständigt galen.

A black thing?

Jag brukar dra mig för att anklaga det amerikanska samhället för rasism, eftersom det så gärna missuppfattas av europeer, eftersom rasismen i Europa är så ofantligt mycket större så känns diskussionen ofta meningslös. USA är världens minst rasistiska samhälle.

Men ändå kan man inte komma ifrån en sak, det finns en hel del republikaner som aldrig kan rösta på Obama pga hans hudfärg, även om de kanske är omedvetna om det. För tittar man på de senaste årens republinkanska politik, McCains valkampanj och de fyra extrema katastrofer som hänt under GOP, 9/11, Irak, Katrina och den ekonomiska kollapsen, var och en händelser som enskilt borde vara förödande för GOP. Ändå är det förvånansvärt jämt. Ärligt, med alla fakta på bordet så kan ingen rösta på McCain-Palin. Ingen.

Nu ska man väl i ärlighetens namn säga att Obama senaste veckan verkar ha ryckt åt sig en rejäl ledning som han bara inte kan tappa.

Cynisk, inte korkad!

Sarah Palin är ingen idiot, självklart inte. Hon är däremot cynisk. McCain kampanjen har inga vinnande frågor, allt går emot dom, särskilt valets huvudfråga. Ekonomin. Vad de behövde var en person, med en historia som den republikanska basen skulle älska. Djupt religiös, flerbarns mamma, ingen elitistisk Washington/New York typ. De fann henne i Sarah Palin, problemet är bara att ingenting hon står för är vinnande. Hon var för the bridge to nowhere, hon har ingen utrikespolitisk erfarenhet hon är dessutom uppenbart ointresserad av det, McCain har alltid varit en deregulator. Så vad göra? Ljug, hitta på, svara aldrig på frågan, och hoppas på att väljarna bara ser personen. De tror att amerikanerna är så korkade att de ska falla för det. Cynism kallas det.

Helt Seriöst, Vice President?

Shakin' bakin' fixin' makin, Trick, Truck, Puck! Just nu känns Ivy League, latte drinking, elitist som ett utmärkt alternativ. Eller som Sarah Palin sammanfattade det hela i ett ord, San Fransisco!

Ja till regleringar.

Generellt lutar jag åt så få regleringar som möjligt, men historiska fakta visar att i ett demokratiskt samhälle är det politiskt ohållbart att låta banker gå under. Vilket i slutändan innebar privatizing profits and socializing losses, en oreglerad finansmarknad är således omöjlig.

Om staten ska agera försäkringsbolag, så måste man agera som ett försäkringsbolag, nämligen säta villkor för försäkringstagaren. Man får inga försäkringspengar om man lämnat bildörren olåst. Likså borde staten minimera riskerna för att behöva betala ut pengar till något räddningspaket i framtiden.

Fundamentals are strong!

John McCain har fått äta upp sitt uttalande, men han försökte parera det med, att fundamentals egentligen syftade på den amerkanske arbetaren. Ett oantastligt uttalande, för vem kan hoppa på väljarna. Naomi Klein var gäst hos alltid lika fantastiska Bill Maher och lanserade samma teori, att de ika och mäktiga bar skulden.

Men tänk om det faktiskt är låntagarnas eget fel också. Ingen vill höra dåliga nyheter och det är först och främst folkets eget fel. Varningar om det allvarliga läget i USA's ekonomi fanns där redan för två år sedan, men då var det ingen som ville lyssna. Jag själv? Tja, jag hade nog turen att jag inte börja jobba och därmed inte kunnat ta något lån.

Does everyone realize how much bigger a disaster last week would have been had Social Security been privatized ?

Note to self!

Man är ganska ung än så länge, detta är den första lågkonjukteren under mitt vuxna liv. Min pappa brukade säga att när man blir äldre så känner man igen mönstren vid alla upp och nedgångar. Som den mycket enkla,

- Det går inte alltid upp,

På ett intellektuellt plan förstår man naturligtvis det, men under själva IT-bubblan var jag ung och trodde att allt man läste i tidningen var sant. Därför tittade jag frusterat på när Framfab steg och steg utan att mina föräldrar visade något som helst intresse. Bostäder kändes annorlunda, mer substantiellt, eftersom jag är student så har jag även den här gången frustrerat tittat på medans priserna skjutit i höjden och konstaterat att det blir mycket svårt att få en bostad i framtiden. MEN ...

Först IT-bubblan och nu bostadskraschen. Ingenting går upp förs evrigt. #VSB

- Lita aldrig på ekonomiska rådgivare.

En av min pappas absolut främsta lärdomar till mig. "Om man har ett rum fullt med folk som singlar slant så kommer någon eller några att få 10 klave i rad förutsatt att rummet är tillräckligt stort, dessa kommer naturligtvis att tro att det berodde på deras skicklighet"

Lehman Brothers har är påväg att kånka, en av den här stadens mest profilerade investmentbanker. Samtidigt är AIG och Merryl Lynch påväg att gå samma öde tillmötes. Alla tre företagen har en sak gemensamt. Återköp av aktier.

Som Mark Cuban konstaterar:

Has the irony of 3 of largest companies in the country who make their money giving financial and insurance advice to companies and individuals, are facing ruin from the advice they gave themselves ? If this isnt a lesson to every individual who is taking advice from an investment firm, i dont know what is.

Med eller utan intelligens?

Med Sarah Palins inträde som Vice President kandidat så återuppstod den gamla frågan om Evolutionen kontra Intelligent Design. Även om hon uttryckligen aldrig sagt sig stödja Intelligent Design så har hon varit öppen för att det ska läras ut i skolan.

Frågan om en högre makt existerar är för mig är inte bara obesvarad, den är omöjlig att svara på, svaret på vem som skapade universum och fysikens lagar kommer vi förmodligen aldrig att finna, men det är en helt annan fråga än om hur livet på vår planet uppstod.

I biologins värld står frågan om ifall vårt ursprung går att finna i en förhistorisk soppa av aminosyror som succesivt började interagera slumpmässigt tills celler som kunde dela på sig uppstod och därefter blev bättre och bättre på denna delning genom slumpvisa förändringar på den rådande cellen som förbättrade och effektiviserade cellens delningsförmåga tills den punkt där vi står idag, med djur, växter och bakterier.
Eller alternativet att denna process skapats och styrts av en högre makt med en speciell målsättning i åtanke, och att det går att bevisa eftersom processerna har varit så komplicerade att vissa saker inte kan ha uppstått utan en intelligent designer eftersom de har en icke reducerbar komplexitet.



Själva skapelseberättelsen, om att människor och djur uppstått separat, kommer jag inte att behandla eftersom dess förespråkare sällan hänvisar till biologin eller genetiken för att finna stöd för sina teorier, utan främst inriktar sig på arkeologiska fynd och dess uttolkningar.

För tre år sedan kulminerade frågan här i USA i fallet Kitzmiller v. Dover Area School District. Frågan handlade om huruvida Intelligent Design är en vetenskap som på biologilektioner kan läras ut parallellt med Evolutionen i Dovers skoldistrikt. Utslaget blev helt till fördel för Tammy Kitzmiller och den grupp föräldrar som protesterat mot att skolledningen skulle införa Intelligent Design i undervisningen. Domstolen fann att Intelligent Design inte är en vetenskaplig teori och att den är religiöst motiverad och därmed strider mot The Establishment Clause of the First Amendment.



Som Judge John E Jones III och övriga inblandade ifallet noterade efteråt så är det högst osannolikt att detta innebär slutet på frågan, även om det innebar ett mycket hårt bakslag för Intelligence Design förespråkarna.

Som Medicin Student och dessutom uppväxt i Sverige så har jag under min livstid inte konfronterats speciellt mycket med förespråkare för Inteligent Design (och Creationism), i ärlighetens namn så är stödet för ID inte direkt överväldigande bland folk här i New York heller och knappast bland medicinstudenterna. Men det kändes ändå som ett handikapp att jag visste så lite om ID och deras förespråkare när ämnet togs upp på en lunchrast härom dagen.

Därför har jag nu föresatt mig att utbilda mig själv i frågan. Först ut blir att titta på en del dokumentär filmer, därefter ska jag i mån av tid läsa böcker i ämnet.

Dokumentärfilmerna jag har valt är:

Intelligent Design on Trial, en dokumentär om Kitzmiller v. Dover Area School District fallet, med återgivningar av vad som skedde i domstolen och intervjuer med de inblandade vittnen från båda sidor.

The Genius of Darwin och The Blind Watch Maker, båda dokumentärerna gjorda av Richard Dawkins och går igenom både Evolutionen och kritiken mot Intelligent Design.

The Case for a Creator, en dokumentär av journalisten och pastorn Lee Strobel som går igenom kritiken av Darwinismen och visar intervjuer med en serie ID förespråkare, han tar öven upp en del om Universums uppkomst vilket jag inte är speciellt intresserad av.

The Privileged Planet, en dokumentär av Guillermo Gonzalez som även intevjuas i Lee Strobels dokumetär.

Expelled: No Intelligence allowed, en dokumenrär av Ben Stein, som huvudsakligen är en anklagelse mot den vetenskapliga community som vägrar erkänna Intelligence design.

Förhoppningsvis har jag både tid och ork att skriva något om mina egna slutsatser, det känns som ett tämligen digert arbete att kolla upp alla påståenden som slängs ut. Annars kan jag rekommendera er själva att titta på dokumentärerna, samtliga går att hitta på diverse torrent sajter.

Hockey moms

Att Hollywood står bakom Obama är väl knappast någon hemlighet, men i sportens värld är det John McCain som gäller.

Joe Biden, har allt det Obama saknar.

Äldre, arbetarklass, vit, utrikespolitisk erfarenhet. Men innebär det att Obama erkänner sina tillkortakommanden eller kompletterar de varandra? Joe Biden är Washington personifierad, man blir inte mer etablissemang än så.