Eurocentrism

Jag har av förklarliga skäl alltid intresserat mig för hur Indien beskrivs i svenska medier och hur landet upplevs i det svenska samhället. När en händelse som den i Bombay inträffar så ger det naturligtvis en möjlighet att skärskåda rapporteringen, den vanliga dagliga rapporteringen av händelseförloppet var det inget fel på.

Men när det skulle sammanfattas och analyseras så främträdde den mest eurocentriska världsbild jag någonsin har varit med om. Det största övertrampet stod nog Björn Kumm och Sveriges Radio för i Godmorgon Världen, han kan även läsas här i DN.

Björn Kumm saknar tydligen all förmåga att analysera omvärlden från något annat håll än från sin europeiska postkoloniala vänsterståndpunkt. Han uppehåller sig endast kring USA, imperiet och kolonialismen. Problemet är bara att konflikten mellan hinduer och muslimer, i slutändan mellan Indien och Pakistan fanns långt innan USA ens existerade. Björn Kumm verkar fullständigt ha missat att Indien har drabbats av en terrorvåg under de senaste året, där 10 olika attentat kostat över 2000 personer livet. Attentat som tillskillnad från Björn Kumms 40 år för gamla tes knappast har varit riktade mot det amerikanska imperiet, utan mot det indiska civila samhället. Det samma gäller förövrigt flera av målen i Bombay som riktade sig mot tågstationer i staden. Dessutom jämför Björn Kumm händelsen med Columbine, en välplanerad attack utförd av 15 välbeväpnade män. Snacka om att bagatellisera en händelse som riskerar kasta två kärnvapen nationer i ett krig mot varandra.

En annan lika bisarr analys kom från Jan Hjärpe i Sydsvenskan, som inte kunde sluta uppehålla sig kring islamofobi, som om den indisk/pakistanska konflikten kan sättas in i en västeuropeisk mall om hur islam och muslimer upplevs. Ja t.o.m. en verklig indienkännare som Per Anderssons analys är ganska uppenbart huvudsakligen skriven för att svenskars bild av muslimer inte skall försämras, inte någonstans i sitt huvudinlägg nämner han en möjlig Pakistansk koppling, utan bara att olika hinduisiska sekundära kopplingar, som dessutom ömsom kan vara värd att beakta, ömsom är skrattretande idiotisk.

En annan sak som är intressant är hur uppenbart negativa många är till den indiska tillväxten, inget reportage kan göras om Indien utan att belysa den indiska fattigdomen, något liknande skulle aldrig göras om Kina. Att Per Andersson som skriver en blogg regelbundet om Indien tar upp fattigdomen i Indien är naturligt, men det blir ganska bisarrt när ett reportage om ett terrorattentat måste ackompanjeras med att förklara att förvissa människor är livet fattigt. Som att i slutändan har Indien värre problem och attentatet egentligen bara en bagatell.

Sen funderar jag på varför Bombay ständigt omnämns som Indiens mest västinfluerade stad, vad refereras då till? Jag kan komma på högst 2-3 städer i väst som är lika kosmopolitiska som Bombay. Staden är väl enligt alla konstens regler minst lika influerad av arabvärlden, varför kallas inte Bombay arabinfluerat? Indien har en lång historia av att vara influerat av utlandet, både från ostasien, arabvärlden och för all del Europa, i huvudsak britter och portugiser. Den brittiska kolonialismen har varit betydligt ytligare än den muslimska diton. Det verkar för Björn Kumm och hans vänstergelikar som att en riktig indisk stad endast skall bestå av tiggare och folk som bajsar på gatan, så att man kan skylla det hela på USA och imperiet.

Lyckligtvis förändras världen och Björn Kumm kan läggas på historiens koloniala skräphög, egentligen är han bara den andra sidan av myntet.